03 maj 2010

Becoming nostalgic...

Nu har jag precis kommit hem efter att ha skrivit min allra sista tenta har pa NUS.. Kanns helt ofattbart! Just nu ar det fruktansvart manga kanslor som rusar runt i kroppen; saknad av familj och vanner dar hemma, langtan att fa aka hem, lycka over att ha sommarlov, sorgsen over att lamna Singapore, lamna alla vanner, pirrig over resandet, trotthet efter allt tentaplugg, stress over allt som ska/vill hinnas med innan jag lamnar Singapore.. osv.

Gar inte att undvika att bli nostalgisk.. Sa manga avsked man maste ta :( Det basta ar att forsoka latsas som att man ska ses nasta vecka igen, trots att personen kanske bor pa andra sidan jorden... blir alldeles for jobbigt annars. Det ar tur att manga kommer ifran Europa iaf :) Det far bli manga weekendresor under sommaren och hosten!

Jag kan inte fatta att hela lasaret ar klart.. det har gatt sa fort samtidigt som det kanns sa fruktansvart langesedan jag kom hit.. Tank alla platser jag har besokt, alla underbara manniskor jag har traffat, allt galet jag har gjort och allt spannande jag har fatt vara med om.

Att jag ens tvekade att tacka ja till utbytesstudier i Singapore gar inte att forsta nu nar jag har facit i hand. Det basta beslutet jag nagonsin har tagit faktiskt. Det har aret har inte alls varit som jag hade tankt mig, det har varit mycket battre! Trots att allt har varit sa underbart kanns det nu skont att snart fa aka hem igen. Borjar antligen kanna att jag faktiskt ar klar med Singapore. Jag kommer hem som en starkare och lyckligare person och trots att pluggandet kanske inte riktigt alltid har prioriterats det har lasaret sa har jag lart mig jattemycket aven skolmassigt. Kanner mig taggad till att bli klar med min utbildning nu!

Men annu ar inte kapitlet (eller parantesen i varat liv som jag och mona kallar detta aret) avslutat, jag har ju fortf tva aventyr kvar innan det ar dags att stanga denna bloggen;
- klattra i berg
och
- kaka sushi

fortsattning foljer....














1 kommentar:

  1. Hej Sofia, time flies! Jag tycker absolut inte du skall kalla den här tiden som en parentes. Utan jag tror det är en väldigt bra erfarenhet. Friskt vågat, allt vunnet tycker jag i detta fallet.
    Ha det gott så ses vi framöver Anders kusinen Persson

    SvaraRadera